SistaRubriken

Ibland blir jag så ofattbart nere (läs: deppig) när jag till slut stannar upp efter ha läst någon skitbra fantasy bok (läste Den Äldste av Christopher Paolini för säkert andra eller tredje gången) och kanske när jag rollat med någon.

De karaktärerna i böckerna (och vissa karaktärer i rollspelen ibland) får ju uppleva en massa saker, betydelsefulla saker. De betyder något, de gör något, de påverkar världen! Vilket jag inte direkt gör här...
Suck, jag kanske är någon latmask och man kan uppleva liknande i den här världen ... Nja, jag tvivlar - det är fantasy och innehåller sånt som inte finns av den här världen.

Då kan mitt liv kännas så tomt, innehållslöst och meningslöst. Jag vill bara drunkna ned i fantasyvärlden och slippa den här världen, bara leva i fantasyn. Jag borde nog bli författare (som är mitt drömjobb) och/eller översättare och få dyka ned i fantasyn varje dag...! Det är min dröm - jag kanske flyr från verkligheten but honestly, verkligheten är inte så mycket.
Det är i böckerna som saker betyder något, där huvudpersonerna ofta har något ägnat åt dem själva - något mål med sina liv. Spela roll om de gillar det eller ej, de vet om det iallafall.

Inte för att gnälla (om jag inte redan gjort det) men till skillnad från mig - jag har inget mål alls.

Snälla Mister Fantasy kom och ta mig! (eller snälla bokförlag, anställ mig .__.')



Nåja, tack Robin för det här tipset - den är söt och lockar mig ibland till leenden :) Ännu mer vårt roll :)